Helsingfors befolkning växer kraftigt och Helsingforsregionens ekonomiska betydelse för Finland är stor. Internationellt tävlar Helsingfors om investeringar, kunnig arbetskraft och turister. Helsingfors fungerar aktivt i internationella, nationella och regionala samarbetsstrukturer och -nätverk.

Den globala ekonomin och ekonomin i euroområdet har vuxit. Finlands ekonomiska utsikter har blivit starkare, men den ekonomiska tillväxten väntas fortsättningsvis ligga under euroområdets nivå. Produktionen har i Helsingforsregionen vuxit snabbare än i det övriga landet. Stadens utgiftsökning år 2016 var låg, 0,5 %. Under den föregående strategiperioden 2013–2016 visade sig målet för ökningen av omkostnaderna vara ett fungerande sätt att styra utgiftsökningen. Investeringsramen och 10-åriga investeringsprogrammet har använts i styrningen av investeringsutgifterna.

Vård- och landskapsreformen påverkar på ett betydande sätt

Den viktigaste ändringen under strategiperioden är vård- och landskapsreformen. Organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna överförs i och med reformen till landskapen. Reformen påverkar också miljö- och hälsoskyddet och räddningsväsendet. Reformen har indirekta konsekvenser för investeringarna, ekonomi- och personaladministrationen, ICT, stöd- och logistiktjänsterna och boendet för specialgrupper. En del av stödtjänsterna flyttas till regionförvaltningens servicecentraler. Som en del av reformen bereds en separat lösning för Nylands tillväxttjänster, som förverkligas i form av en samkommun. I och med vård- och landskapsreformen överförs skatteinkomster från kommunerna till staten genom en jämnstor nedskärning av kommunalskatteprocenten från och med 2019 och en nedskärning av samfundsskatteandelen. För att balansera kommunernas ekonomi har jämkningselement, en permanent ändringsbegränsare och en övergångsutjämning för 2019–2023 inkluderats i reformen.

Befolkningen och antalet personer med utländsk bakgrund ökar

Helsingfors befolkningstillväxt väntas fortsätta kraftig, mest ökar åldersgrupperna barn och unga samt personer som fyllt 65 år. De äldre är friskare och lever längre. Majoriteten av de äldre upplever sitt hälsotillstånd som bra, men då åldern stiger ökar prevalensen och upplevelserna av dålig hälsa. De äldre bor huvudsakligen i sina egna hem, att bo på andra ställen är sällsynt bland under 85-åringar.

Efterfrågan på fostrans- och utbildningstjänster beräknas öka då antalet barn och unga ökar. Den kommunala småbarnspedagogiken och stadens skolor är populära, men det finns skillnader mellan områden. Stödet för barn och unga som behöver särskilt stöd i fostran och utbildningen ges oftare än tidigare i den egna närskolan.

Av Helsingfors befolkning är 15 procent personer med utländsk bakgrund, knappt en femtedel av dem i andra generationen dvs. födda i Finland. Antalet personer med främmande modersmål väntas öka snabbt och det här ställer utmaningar särskilt för tjänsterna inom fostrans- och utbildningssektorn. Det behövs förberedande undervisning och undervisning i finska som andra språk, stöd på eget språk på lektionerna och utveckling av personalens kunskaper.

Tjänsterna används och utvecklas aktivt

Läkarnas och skötarnas mottagningar är de mest använda tjänsterna inom social- och hälsovårdssektorn. Kundvolymen inom mödra- och barnrådgivningstjänsterna har ökat med anledning av ökad nativitet och migration. Utvecklingen av barnskyddets verksamhet har minskat antalet kunder inom barnskyddet.

Det regionala servicenätverket för kultur och fritid är särskilt starkt i fråga om bibliotek, ungdomsgårdar och idrottsplatser. Helsingforsarna utnyttjar aktivt kultur- och fritidstjänster samt grönområden och lekparker.

Ungdomstjänsterna har koncentrerats till platser där de unga rör sig och gör saker. Antalet besök på ungdomslokaler ökar. Sommarsedeln har haft en betydelse för ungas möjligheter att finna sommarjobb. Deltagandet i konstfostransprojekten som genomförs som utbildningsdagar var aktivt. De populäraste idrottshobbyerna bland barn och unga är cykelåkning, fotboll, simning, löpning och gång. Hälften av barnen håller på med idrott i föreningar. Staden erbjuder mångsidig idrottsverksamhet för barn som inte deltar i föreningsverksamhet. En betydande del av de som deltar i den här verksamheten har utländsk bakgrund.

Arbetslösheten har minskat, övergången till utbildningen på andra stadiet förbättrats

Andelen högskoleutbildade i Helsingfors är hög, men färre än i övriga landet har avlagt examen efter den grundläggande utbildningen. En delorsak till detta är att det finns brister i registreringen av utbildningsuppgifter för befolkningen med utländsk bakgrund. Arbetslösheten och antalet långtidsarbetslösa har minskat, antalet personer som varit arbetslösa mycket länge har däremot ökat. Antalet unga arbetslösa har minskat, men långtidsarbetslösheten bland unga har ökat, särskilt bland dem som inte har ett yrke eller yrkesutbildning. Arbetslöshetsgraden för personer med utländsk bakgrund är 25 %, skillnaden i förhållande till den övriga befolkningen är alltså stor. Sysselsättningsgraden varierar enligt landet som personen kommer ifrån.

Huvudansvaret för skötseln av sysselsättningen ligger hos staten. Kommunerna har uppmuntrats att engagera sig i skötseln av sysselsättningen och Helsingfors har valt sin målgrupp för skötseln av sysselsättningen utgående från lagstiftning och riksomfattande och lokala politiska strategiska avsikter. Helsingfors riktar tjänster till de utvalda målgrupperna.

Övergången till utbildningen på andra stadiet har blivit bättre särskilt i fråga om unga med främmande modersmål, trots att andelen som inte övergår till utbildningen fortfarande är hög (10 %). Regeringen planerar en nedskärning på 10 miljoner euro i utbildningen på andra stadiet, vilket betyder en minskning på 1 000 studieplatser. I Helsingfors behövs tillräckligt många nybörjarplatser för att garantera arbetskraften, trygga utbildningsgarantin och göra det möjligt att skola sig om.

Användningen av bostadsbidrag och utkomststöd har ökat

Inkomstnivån i huvudstadsregionen högre än i övriga landet. Låga inkomster gäller särskilt ensamförsörjare, personer med utländsk bakgrund och äldre som bor ensamma. Hushållens största enskilda utgiftspost är boendet. Bostädernas priser och hyror har stigit under de senaste åren. Antalet hushåll som får allmänt utkomststöd har ökat betydligt under de senaste åren, något som delvis har påverkats av en lagändring som gjorde det möjligt för barnfamiljer med större inkomster att få bostadsbidrag. Förvärvsarbetandes andel av dem som lyfter bostadsbidrag har ökat proportionellt sett mest. Allt flera av de hyresbostäder för vilka bostadsbidrag betalas är fritt finansierade.

Utkomststödet har blivit en långvarig inkomstkälla för allt flera, 11,9 % av befolkningen har beviljats utkomststöd. Antalet unga personer som omfattas av utkomststödet har ökat. 16 % av unga under 18 år omfattas av utkomststödet, antalet barnfamiljer som omfattas av det långvariga stödet har ökat. 12 % av barn under 18 år bor i familjer med låga inkomster. Utkomstproblemen går i arv och ökar risken för utslagning bland barn och unga.

Bostadsproduktionen livlig

Helsingfors bostadsbestånd domineras av flervåningshus och småbostäder. Var fjärde helsingforsare bor ensam. En fjärdedel av barnen bor med en försörjare eller i växelvårdsfamiljer. Av barnfamiljerna bor en tredjedel trångt och det trånga boendet har ökat. Hyresboende är en aning vanligare än ägarboende. Bland personer med utländsk bakgrund är ägarboende betydligt ovanligare än bland den övriga befolkningen, drygt en fjärdedel bor i ägarbostäder. Av personer med utländsk bakgrund bor 40 % i statligt stödda hyresbostäder.

Helsingfors bostadsproduktion ökade år 2010 och produktionsmängderna har hållit sig på en hög nivå både i nya projektområden och i kompletteringsbyggandet. Bostadsproduktionen väntas fortsätta livlig. Konjunkturväxlingarna påverkar bostadsproduktionen.

Helsingfors har ställt upp mål för bostädernas besittnings- och finansieringsformer för att trygga en balanserad stadsutveckling. Bostadsproduktionen förverkligas i enlighet med målsättningen i nya projektområden, betydande skillnader förekommer mellan områden som byggts under olika årtionden.

Skillnader i hälsa och välmående och mellan områden

Majoriteten av helsingforsarna mår bra, men problem med hälsa och levnadsförhållanden hopar sig på en del. I Helsingfors är folksjukdomarna mera sällsynta än i genomsnitt, hälsan upplevs bättre än i landet i genomsnitt, levnadssätten är bättre än i övriga landet, men den förväntade livslängden är kortare än i övriga landet. I Helsingfors har skillnaderna i hälsa och välmående polariserats mer än i övriga landet och mortaliteten bland mindre utbildade och personer i arbetstagarställning är större än i övriga landet. I Helsingfors är alkoholbruket mera konventionellt. I nästan var tionde barnfamilj konsumeras alkohol i berusningssyfte. Bland unga har rökning och användningen av rusmedel minskat, men användningen av snus ökat. Alkoholkonsumtionen i berusningssyfte har minskat med är vanligare bland elever på yrkesläroanstalter än bland gymnasieelever.

I Helsingfors är skillnaderna mellan olika områden inte stora i internationell jämförelse, men den lokala differentieringen i Helsingfors har ökat. Mellan olika områden finns det tydliga skillnader i hälsa och välmående, arbetslöshet och utbildningsnivå, valdeltagande i kommunalvalen, den upplevda tryggheten, deltagandet i skolornas konstfostransprojekt och användningen av kultur- och fritidstjänster. Den regionala differentieringen syns också i barns och ungas välmående och i utbildnings- och undervisningsarbetet. Stödet för positiv särbehandling har i småbarnspedagogiken och grundskolan varit ett viktigt tillägg i förhindrandet av ojämlikhet.

Stadskoncernen och personalen

Stadskoncernen består av 71 dotterbolag och 11 dotterstiftelser. Majoriteten (62 %) hör till stadens förvaltning av fastighetsegendom. Staden äger cirka 59 000 bostäder. Helsingfors stads bostäder Ab är den största ägaren. Bostäderna som stadskoncernen äger är bostadsrättsbostäder och statligt stödda och fritt finansierade hyresbostäder. Bostäderna används också som personal- och stödbostäder.

I och med den nya kommunallagen blev kommunstrategin lagstadgad. I kommunstrategin beslutar fullmäktige om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi, enligt vilka kommunen leds. Lagen föreskriver innehållet i strategin. I kommunallagen föreskrivs om invånarnas och tjänstebrukarnas delaktighet och bestäms att särskilda beslutsorgan ska ordnas för äldre, handikappade och unga. I Helsingfors utvecklas en verksamhetsmodell för lokalt deltagande.

På staden arbetar ungefär 38 000 heltidsanställda. De anställdas arbetstillfredsställelse och arbetsförmåga följs upp regelbundet. Enligt undersökningarna har positiv utveckling skett i ledarskapet, arbetsgemenskapsfärdigheterna, utvecklingen och arbetsklimatet. Sjukfrånvaron har minskat.

Digitaliseringen är både en ändringskraft och ett redskap för utveckling och förnyande av verksamheten och tjänsterna. Den ändrar arbetslivet och stadens tjänster. Dess möjligheter anses betydande, men arbetet för att utnyttja dem är inte färdigt.

Lisää uusi kommentti